wannabepregnant

Pyssel och förberedelser inför julen är ju jätteroligt, men desto roligare om det hade funnits barn med i bilden. Ja, det tänker man ju på hela tiden…

Började i mitt förra inlägg fundera på om jag inte tål gluten, och jag återkommer nu med svar. Under två veckor åt jag glutenfritt bara för att se hur jag reagerar på glutenfri mat. Jag var helt säker på att det jag stoppade i mig var helt fritt från mjöl, havre, råg och korn. Magen mådde märkbart bättre, tappade inte så mycket hår längre och det mest märkbara var att jag inte behövde ta astmamedicinen 3 gånger om dagen som jag gjort sedan jag fick hypotyreos, astma och pollenallergi (2004). Gick till jobbet en dag och tänkte när jag kom fram, att attans, nu glömde jag ju att ta astmamedicinen. Men hur mådde jag? Behövde jag ens inhalatorn? Nej, jag andades bra och kände inget behov. Kollade upp detta på nätet och tydligen så kan man få andningsbesvär om man får i sig gluten, men är intolerant mot ämnet. Hoppsan! Man kan ju inte tro allt man läser och att man drabbas av alla krämpor, men att det finns ett samband här är ju uppenbart för mig i alla fall. Huvudsaken är att jag mår bättre.

Så, till det stora testet som jag planerat.  Det går ut på att efter ett uppehåll från gluten återgå till mat med gluten i för att se hur kroppen reagerar. Jag gjorde detta under en helg då jag inte visste hur magen skulle reagera. Under helgen år jag vanligt vitt bröd till frukost, och jag unnade mig till och med en kardemummabulle till fika. Även söndagen åt jag vitt mjöl. Redan på söndagen hade jag fått massor av ömmande finnar i ansiktet och magen var uppblåst igen. Astmamedicinen fick jag hala upp två gånger under söndagen. Detta visar ju att jag inte mår så bra av gluten. Det räcker som bevis för mig: hur jag mår.

Efter detta prov är jag bestämd och kommer nu att äta glutenfritt framöver eftersom jag mår bättre. Nu efter ännu fler veckor med glutenfri mat (totalt sett 6 veckor förutom två dagars undantag) kan jag se små korta hårstrån som spretar längst upp på skallen. Först blev jag förfärad över att jag tappat ännu mer hår, men sedan fattade jag att det är ju hår som kommer tillbaka. Tydligen är det så att glutenet skadar tunntarmen och den kan då inte längre ta upp lika mycket näring som den bör. Istället för att vara en hel tennisbana som suger upp näring till kroppen är det nu bara en serverruta som tar upp näring, och det säger ju sig självt, kroppen får inte i sig tillräckligt med nyttigheter för att bibehålla ett starkt och friskt hår. Det får mig att tänka att om man inte får i sig av alla viktiga vitaminer man äter kan man troligen inte heller bli gravid. Kroppen klarar inte av det. Hoppas att det är glutenintolerans som är vårt fertilitetsspöke och att det rättar till sig. Tacksam för att håret är tillbaka. Ännu ett bevis!

Mens och tokförkyld samtidigt, orkar inte känna efter : (

Har gått på ansiktszonterapi varje vecka under slutet av oktober och nu hela november. Man får sådan energi när man varit där. Helt otroligt! Jag känner att jag vill plantera blommor, måla tavlor, sjunga, spela piano och vara kreativ på alla möjliga sätt. Fantastiskt!

Hon säger att det fortfarande är problem med min mage. Något med tarmarna. Hon tror att jag får i mig något via maten som jag inte tål. Därför har jag testat med laktosfri mat i två veckor för att se om detta hjälper, men det var ingen skillnad. Fortfarande något problem vid senaste behandlingen. Det måste vara något annat. Jag blir uppsvälld om magen när jag ätit, en del gaser från och till men annars upplever jag inga problem med magen. Hon föreslår att jag ska ta kontakt med min läkare för att kolla upp detta vidare.

Jag bestämmer mig för att inte göra det och beställer hem ett självtest för Celiaki. Alltså, glutenintolerans. Finns på www.apoteket.se.  Jag har läst en del om detta och det står ganska klart att man kan få uppblåst mage, problem med acne (jajamen, det har jag), det finns en koppling till thyroideasjukdomar (som jag också har, HYPOTYREOS/UNDERFUNKTION AV SKÖLDKÖRTEL) och barnlöshet är tydligen också ett symptom. Vissa kvinnor upptäcker aldrig att de har glutenintolerans förrän de provar med att få barn vilket inte går. Då kan läkaren börja kolla efter glutenintolerans. Vissa gör detta till och med efter att de gjort misslyckade IVF. Är det inte bättre att kolla detta innan? Som de gör i USA? Lästa någonstans att alla par som är oförklarligt barnlösa testas för celiaki eller glutenintolerans. Många har även detta och är förklaringen till varför de (vi) inte kan få barn. Måste återkomma med källor om detta.

I alla fall. Mitt självtest som jag gjorde gick hur lätt som helst. Små provburkar och stickor. Jag stack hål med ett instrument i fingret och samlade upp blodet med en liten pipett. Pipetten skulle sedan doppas ned och blandas med en vätska som ska visa mot en testremsa om det visar positivt eller negativt. Det visade negativt, tror jag. Kanske bättre att göra detta hos en läkare ändå. Vad innebär detta då? Blodprovet visar att jag inte bildar antikroppar och således har jag inte celiaki, allergi mot vete/gluten. Jag kan dock fortfarande vara intolerant mot gluten. Jag kan alltså få i mig något som skadar mina tarmar och som ger upphov till uppblåsthet, acne och barnlöshet. Jaha, vad gör jag nu?

Jag läser allt jag kan hitta om glutenintolerans och får snart reda på att så fort man börjar äta enligt en glutenfri diet kommer tunntarmen läka och näringsupptaget kommer att bli som normalt igen.  Det kan dock ta tid. Ett par månader och upp till ett år är inte ovanligt. 

Några länkar om celiaki/glutenintolerans och vad det innebär:

http://www.celiaki.se/jag-ar/glutenintolerant/

http://www.familjeliv.se/Forum-7-132/m35735242.html

http://www.glutenfriatorget.se/om-celiaki/fakta/symptom

http://www.gastrolab.net/mqcegrs.htm

http://www.apoteket.se/privatpersoner/radochprodukter/Sidor/AllergioAstma_Matallergi_Glutenintolerans_Glutenintolerans.aspx

Återkommer med spännande nyheter om detta ämne. Helt nytt för mig och är det detta som är förklaringen på vår barnlöshet?

Mens

Har läst om någon som provat ansiktszonterapi och fått hjälp med hormonell obalans som ofta står i vägen för en befruktning. Jag har även sett annonser om sådan behandling i olika syften. Trodde bara att det var en skön behandling, inte att det skulle hjälpa mot olika åkommor. Jag tror jag tar och provar.

Bokad behandling till slutet av oktober.  Spännande! Hon känner att jag har något problem med magen som har med matsmältningen att göra. (Ja , det kan ju vara hypotyreosen, underfunktion av sköldkörteln som skapar detta tillstånd). Hon känner även att jag har problem med hormonerna på något sätt. Det går att balansera med zonterapin.  Jag bokar ännu en tid för en ny behandling.

Mens fast med mindre PMS-symptom.

Var inne på hälsokost idag för att köpa Omega 3-kapslar. Har hört att detta är bra för huden och jag har väldigt torr hud. En djungel bland alla dessa preparat och expediten sa att om man har så som jag har, (mycket finnar på hakan) tyder detta på hormonell obalans.  Detta ska man tydligen ta på allvar och söka läkare för så att man får rätt behandling. Det är kanske detta som spökar oss?

Tar kontakt med läkaren nu som vi kommit överens om då han vill kolla hur mycket jag gått ner i vikt. Jag har gått ner 7 kg vilket han faktiskt tyckte var bra. Men, det räcker ju inte. Jag har ju 11 kg kvar till en provrörsbehandling. Nu är det bara till att ge viktminskningen en extra kick. Ja, men hur då?

Mens som vanligt med PMS-symptom.

Återvänder till promenader istället för jogging. Går ner 1 kg till och det är totalt nu 7 kg som jag gått ner av 18 kg. Jag måste gå ner dessa för att få en provrörsbehandling av landstinget. Funderar på att bekosta detta själv, men chanserna ökar vid viktnedgång så det är klart att vi vill gå ner ännu mer. LCHF, still going strong!

Känner av ägglossningen kraftigt. Det kanske man inte ska göra? Tänk om det är något fel på äggstockarna i alla fall? Och, så kan vi fortfarande inte se detta på VUL då läkaren inte kunde se det förra gången. Varför skulle han se det vid en andra undersökning? Ska jag våga tjata mig till ett andra VUL eller ska jag satsa på viktnedgången, det är ju trots allt vikten som ställer till det för mig enligt sjukvården. Orkar inte ta fajten. Nu blir det viktnedgång för hela slanten.

Mens som vanligt.

Går ner 1 kg till. Totalt 6 kg viktnedgång av totalt 18 kg. Vill ju att det ska gå fort, fort, fort. Ger mig ut i terrängen med nyinköpta joggingskor och försöker jogga mig igenom 1 km. Tufft när man har astma, men jag kör i alla fall intervallträning och det är ju ngt som iaf ökar pulsen.

Känner av PMS-symptomen igen, men inte lika mycket som jag tidigare gjort.

Går ner 2 kg till. Det går sakta framåt. Nu börjar ju även grillsäsongen så det blir roligare att variera maten nu. Fortsätter alltså med LCHF.

PMS som bortblåst.

Mens.

Ok, då har jag gått ner 3 kg i alla fall. Alltid något. Blir fortfarande inte riktigt klok på den första undersökningen som gjordes då man inte kunde se mina äggstockar. Varför? Kan man vara för tjock för att göra VUL?

Nu är det snart sommarlov och jag ska ta en rejäl paus i sommar och bara ta det lugnt och fokusera på viktminskningen och träning.

Snällare mensvärk och inte lika mycket irritation eller svullna bröst som tillhör mina PMS-symptom.

Mens.

Det går faktiskt bra med LCHF. Ja, då menar jag väl egentligen att det går bra att laga mat enligt den modellen, för jag har inte gått ner så mycket i vikt som jag trott. Jag mår mycket bättre faktiskt. Magen kurrar inte lika mycket och jag är mätt mycket längre. Är aldrig hungrig eller sugen på något sött. Det måste ju vara bra, men hur är det egentligen med allt kött, fett och ost man äter? Känns tveksamt. Jag ökar på med mer grönsaker. Blomkål i ugnen med smör och några skivor ost på är min favorit just nu.

Ägglossning som sig bör.

Inte lika mycket mensvärk som jag brukar ha innan mens, men mensen kommer likväl.

Skönt att ha gjort jobbiga undersökningar och att man fick tid så snabbt. Fortsätter att ta progesteronprover som ska utreda om jag har ägglossning eller inte. Tydligen har jag haft ägglossning. Vad bra! Hade jag inte haft egen ägglossning kan hormoner sättas in så att det stimuleras fram och det kan jag tydligen få utskrivet även om jag är överviktigt. Pergotime heter medicinen. Men, vi testar en månad till för att se om jag har ägglossning. Har man det regelbundet så är det ingen mening med behandling med Pergotime.

Det som måste till nu är en ordentlig viktnedgång på 18 kilo för att vi ska beviljas IVF-behandling genom landstinget. Jag måste bara lyckas med detta, men hur? Viktväktarna hjälper inte och jag mår inte bra när jag äter den maten. Det är för mycket kolhydrater helt enkelt som ger uppsvälld mage och jag mår inte bra. Jag tar en titt på Annica Dahlqvists blogg och börjar läsa. Man kanske skulle prova ändå med Low Carb High Fat? Jag börjar läsa andra bloggar om samma ämne för att se hur de har börjat med ”dieten” och om de har några goda recept nu när man är nybörjare.  Tydligen ska LCHF vara bra för att stabilisera hormonerna och om man har PCO-(s) så är denna mat väldigt bra också. Jag vet ju inte om jag pco då läkaren inte kunde se mina äggstockar på skärmen. Det ska se ut som många små äggblåsor (polycistiskt ovariesyndrom) många äggblåsor alltså. Jag passar ju in i den kategori av människor som kan ha just detta – övervikt, svårt att gå ner i vikt, fett kring magen, hår i ansiktet (inte mycket men mer än andra), finnar.

Tips på sidor med goda LCHF-recept:

http://kolhydratfritt.blogg.se/

http://mylchflife.blogspot.com/

http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/

http://www.skaldeman.se/

http://www.lchfrecept.com/

Nu kör vi!

PMS + mens

Vi är alltså inbokade på vårt första möte med fertilitetsläkaren på kvinnokliniken den 28 januari.  Två dagar fram till mens.  Vi anmäler oss hos en sköterska och börjar med att väga och mäta mig.

- Oj, oj, ett BMI på 35, det är alldeles för mycket. Men, du om du bara undviker ris, pasta och potatis och promenerar en halvtimme om dagen kommer du att lyckas gå ner några kilo. 

Jo, eller hur! Hallå, jag har hypotyreos och därför problem med ämnesomsättningen, det händer ingenting i viktväg  om jag så äter salladsblad och promenerar 4 timmar om dagen!!! Tror inte du att jag har försökt?

Vi går in till läkaren och han tar lappen med vikt och längd antecknat på och lägger den åt sidan samt ett anteckningsblock på.

– Ja, den här plockar vi undan, för vi ska inte lägga mer börda på det som redan är svårt. 

- Nej, nu blir jag förbannad, men säger såklart ingenting.

Spermaprover är bra, men ägglossningtesterna är inte så bra. Tydligen har jag bara haft ÄL en gång av två, tydligen med medelmåttigt värde, runt 30. Vi ska ta fler ägglossningsprover samt göra en kontraströntgen för att se så äggledare ej är skadade samt kolla upp sköldkörteln extra. TSH är något för högt 4,1. TSH bör ligga under 2.0 för att kunna bli gravid.

Jaha, och det har frågat min läkare om, men vad har hon och han svarat? Bara man ligger inom referensvärdet ska det vara ok.

Ok, skönt att komma vidare någon gång.

Idag ska vi göra ett vaginalt ultraljud för att se så allt är ok, men det var det ju inte. Han kunde inte se någonting på skärmen, han hittade inte äggstockarna. - Nähä. Och, vad gör man nu då?

- Ja, om ni inte lyckas bli gravida till september så tycker jag att du går ner i vikt, till BMI 30 för att jag ska kunna skicka remiss till IVF och där har de mycket bättre instrument för att se äggstockar osv. Du, nu har du ju verkligen något att kämpa för, du kommer att lyckas gå ner när du har ett sådant här mål.

Jag känner hur tårarna bränner på insidan av ögonlocken. Varför kan han inte se äggstockarna på skärmen? Är något fel? Jag är för fet för att få barn!

Nästa steg, boka tid för röntgen.

PMS + Mens precis som vanligt, fast ännu värre!